Aftenposten 11. august 2022: Kunnskapsløst om rusreformen, av Arild Knutsen, leder i Foreningen for human narkotikapolitikk.
I et innlegg i Aftenposten 5. august kritiserer stortingsrepresentantene Even A. Røed (Ap) og Maria Aasen-Svensrud (Ap) avisens lederartikkel der det etterlyses politisk lederskap. Nylig endret Høyesterett og Riksadvokaten politiets reaksjoner overfor brukere av illegale rusmidler.
Innleggsforfatterne byr på påfallende lite annet enn den sedvanlige varslingen om regjeringens kommende forebyggings- og behandlingsreform. Hva er det med forebyggingen som kan reformeres nå?
Solberg-regjeringens rusreform handlet om å gå bort fra straff og uforholdsmessig bruk av tvang. Reformen var basert på en omfattende norsk offentlig utredning. Heretter skulle unge møtes med respekt og forståelse. Arbeiderpartiet stemte ned reformen.
Selv om innsatsen er styrket med 100 millioner kroner, er det lite som peker mot noen reform av forebyggingen fra regjeringens side. Unge skal forpliktes til å møte opp til nye kommunale rådgivningsenheter som et alternativ til straff. Disse enhetene har retningslinjer om å ta tvungne urinprøver og tilbakeføring til straffeapparatet ved positive utslag.
De vil fungere som straffeapparatets forlengede arm og som arnesteder for en ruskontraktpraksis. Selv helseminister Ingvild Kjerkol (Ap) vedgår at dette hverken er kunnskapsbasert eller rusforebyggende. Og hva er det med rusbehandlingen som gjør at vi trenger en reform? Det eneste som er varslet fra regjeringshold, er styrking av kommunesektoren, et nytt navn på samhandlingen og at fritt behandlingsvalg skal avvikles.
Det er heller ikke riktig at Høyesterett har klargjort at det går an å skape et lovmessig skille mellom brukere av illegale stoffer og rusavhengige. Prinsippet om likhet for loven er stadig gjeldende. Høyesterett har kun endret straffeutmålingspraksisen.
Les innlegget i Aftenposten her.
Klassekampen 10. oktober 2021: Tror på rusløfter, av Jo Skårderud.
Deler av rusfeltet har kranglet så busta fyker med de nye regjeringspartiene, men forventningene er skyhøye til Hurdalskameratene.
Behandlingsreform, forebyggingsreform, ettervernsreform, slutt på straff av rusavhengige …
Les artikkelen her.
Aftenposten meninger 29. september 2021: «Straff dreper», skrev SV. Dette er ord som forplikter. Opprop med 21 underskrifter.
Arbeiderpartiet ønsker å danne regjering med Senterpartiet og Sosialistisk Venstreparti. Av disse partiene har SV gått til valg på rusreformen etter Rusreformutvalgets forslag.
Avkriminalisering av ulovlige rusmidler er anbefalt av FN, Verdens helseorganisasjon, The Lancet, British Medical Journal og mange flere. Dette er det viktig at SV og Ap husker nå som de kanskje går inn i regjeringsforhandlinger.
Ap og Sp har begge åpnet for delvis avkriminalisering av bruk og besittelse av mindre brukerdoser for gruppen som omtales som «tunge rusavhengige». Begrunnelsen som legges frem for en slik differensiering av brukere, er at mennesker med avhengighet som har vedvart over tid, må anses som utilregnelige.
Forslaget er problematisk av flere grunner.
Ap har ingen svar på hvordan dette kan se ut rent teknisk og juridisk, men ledende strafferettsjurister har påpekt at dette strider mot likhetsidealet som rettsstaten vår bygger på.
Kategorien «tung rusavhengig» lar seg heller ikke enkelt operasjonalisere, slik at det ikke er klarhet i hvem som skal straffes eller ikke. Skadelig bruk og avhengighetssyndrom er diagnoser som ikke skiller på alvorlighetsgrad.
Brukerorganisasjonene reagerer dessuten kraftig på den stigmatiseringen det legges opp til ved å avskrive rusavhengige som utilregnelige.
Den borgerlige regjeringens forslag om rusreform er ikke borgerlig. Forslaget er basert på en tungt faglig utredning som gjennomgår forskning på straffepolitikkens allmennpreventive effekt og skadelige konsekvenser. I ettertid er det kommet ytterligere forskning, blant annet en systematisk gjennomgang som støtter funnene gjort av rusreformutvalget.
Trusselen om straff hindrer ikke folk fra å ruse seg, og straff har en rekke utilsiktede negative konsekvenser. Her til lands vet vi at straffepolitikken rammer skjevt, og det er befolkningsgrupper med lav utdanning og dårlig økonomi som rammes hardest.
SV har tradisjon for å ha et ekstra blikk på nettopp denne delen av befolkningen. I det mulige regjeringssamarbeidet mellom Ap, Sp og SV peker SV seg særlig ut i sin politiske profil. Vippeposjonsne deres gjør at de kan stille krav.
Oslo SV har på sin instagramkonto skrevet at «straff dreper». Dette er ord som forplikter. Dette kommer sannsynligvis fra kunnskapen om at dødelige overdoser kan unngås, hvis mennesker som ruser seg, ikke frykter straff når de er i behov for hjelp.
Etter 50 år med straffepolitikk, som i sin ytterste konsekvens tar liv, er det tid for å prioritere en endring. Vi som skriver under på oppropet, krever at avkriminalisering av bruk og besittelse av rusmidler inngår i den kommende regjeringserklæringen.
Vi vet at Ap er delt i spørsmålet. SV bør ikke akseptere at liv går tapt mens vi venter i fire nye år for å få en kunnskapsbasert og human ruspolitikk.
Oppropet er signert av følgende:
Kenneth Arctander, daglig leder RIO – en landsdekkende brukerorganisasjon på rusfeltet
Martin Blindheim, seniorrådgiver Helsedirektoratet
Mimmi Kvisvik, forbundsleder Fellesorganisasjonen
Lill Sverresdatter, forbundsleder Norsk Sykepleierforbund
Jan-Gunnar Skoftedalen, leder Fagrådet – rusfeltets hovedorganisasjon
Lars Vaular, kunstner
Bjørn Harald Iversen, leder Vernepleierforbundet Delta
André Nilsen, styreleder Normal Norge
Ina Roll Spinnangr, daglig leder Foreningen Tryggere Ruspolitikk
Arild Knutsen, leder Foreningen for Human Narkotikapolitikk
Ronny Bjørnestad, daglig leder proLAR-nett
Vidar Hårvik, daglig leder Marborg
Jørn Kløvfjell Mjelva, styreleder Psynapse
Bård Dyrdal, styreleder LEAP Scandinavia
Anna-Sabina Soggiu, PhD-stipendiat
Kari Lossius, psykologspesialist og SV-medlem
Aino Lundberg, leder 24 Sju og SV-medlem
Stian Biong, professor psykisk helsearbeid
Moses Deyegbe Kuvoame, PhD og leder, Center for African Mental Health Promotion (CampCom.org)
Marcus Kabelo Møll Mosele (Kamelen), artist
Gabrielle Welle-Strand, lege og forsker Senter for Rus- og Avhengighetsforskning (SERAF), Universitetet i Oslo
Håkon Kongsrud Skard, president Norsk Psykologforening.
Les oppropet i Aftenposten her.
Tidningen Syre 11. juni 2021: Norge sa nej till omtalad narkotikareform - men än lever hoppet: "Vi kommer at vinna" skrevet av Charlotte Wester.
Norska Stortinget gav rött ljus till regeringens rusreform, där en omdiskuterad del var att avkriminalisera en mindre mängd narkotika. Arild Knutsen, Foreningen for human narkotikapolitikk, är besviken över att förslaget inte godkändes. ”Det här var ytterligare ett hinder på vägen men vi är inte vid vägs ände. Vi kommer att vinna”, säger han.
I våras lade Norges högerliberala regering fram sitt förslag till ny narkotikapolitik, grundad i den statliga utredningen Rusreform – fra straff till hjelp från 2019. I rusreformförslaget betonade regeringen ett fokus på vård och som en del av rusreformen skulle innehav av mindre mängder narkotika; som 10 gram cannabis och 2 gram heroin, kokain eller amfetamin, inte straffas men fortfarande vara otillåten.
Men regeringen lyckades inte samla en majoritet bakom förslaget, som röstades ner i parlamentet den 3 juni.
– I dag ställde sig majoriteten i Stortinget på fel sida av historien. Vi hade en sällsynt möjlighet att gå från straff till hjälp i narkotikapolitiken, men Arbeiderpartiet visade tyvärr sitt sanna jag och röstade emot, tillsammans med Senterpartiet och Fremskrittspartiet. De kommer att fortsätta i gamla fotspår, sade liberala Venstres partiledare Guri Melby i ett uttalande.
Arild Knutsen, ledare för Foreningen for human narkotikapolitikk och med erfarenhet av missbruk, har under årtionden arbetat för en ny narkotikapolitik.
– Regeringen föreslog en klok, strikt och humaniserad modell där straffuppföljningen skulle ersättas med ett lätt förpliktigande erbjudande om hjälp. Tyvärr var majoriteten i det politiska Norge inte mogen för reformen, säger han.
Inspirationen till rusreformen kommer från Portugal, som 2001 genomförde en avkriminalisering och där personer som påträffas med små mängder illegala droger för eget bruk inte straffas utan kallas till ett obligatoriskt samtal med en avrådningsnämnd. Narkotika är fortfarande olagligt, liksom langning och smuggling.
– Debatten i Norge har tyvärr präglats av missförstånd. Reformen har ansetts för liberal och avkriminalisering har förväxlats med legalisering, det senare har ansetts bagatellisera problemen med droger, säger Arild Knutsen.
Avkriminalisering, som innebär att sluta lagföra människor som påträffas med mindre mängder illegala droger, förväxlas ofta med ett annat begrepp: legalisering, som betyder att göra narkotika lagligt att använda, inneha, köpa, sälja och producera.
Röster från Stortingets mindre partier; Sosialistisk Venstre, Miljøpartiet de Grønne och Rødt räckte inte för att godkänna reformen. Inför omröstningen sökte regeringen stöd från oppositionen och det socialdemokratiska Arbeiderpartiet, AP, lyfte frågan på sitt landsmöte i april men då röstade en majoritet nej.
Enligt NRK var AP splittrat men partiledaren Jonas Gahr Støre emot en generell avkriminalisering.
– När narkotika är förbjudet tycker jag att det borde få en konsekvens att ha och köpa droger, sa partiledaren i sitt tal på landsmötet, rapporterade norska public service.
– Vi kommer att hjälpa narkomaner som behöver det och vara solidariska med dem som inte befattar sig eller ska befatta sig med droger.
Från partiet föreslogs strafflindring endast för grava missbrukare, något som Arild Knutsen menar inte går att göra verklighet av.
– Det innebär ett brott mot den konstitutionella principen om jämlikhet inför lagen och dessutom är det mycket svårt att se hur de i praktiken ska göra skillnad mellan grupperna. Så AP:s förslag antogs inte heller, och det innebar att straffspåret kvarstår för alla, säger Arild Knutsen.
Den norska nykterhetsrörelsens paraplyorganisation Actis har delvis varit splittrad i synen på avkriminalisering, enligt Drugnews.
– Det finns olika tolkningar om vad avkriminalisering innebär, vi såg det som ett möjligt verktyg, inte ett mål, för att minska skador och drogproblem. Det är bra att vi nu får ett avslut efter långa heta diskussioner i samhället och kan gå vidare. Men frågan är inte död i Norge efter Stortingsbeslutet, utan kan återkomma snart igen, säger Stig Erik Sørheim, internationell talesperson på Actis, till nyhetssajten.
Enligt Actis la rusreformförslaget för stort fokus på svårt beroende personer och för litet på ungdomar. Dessutom sköts inte tillräckligt med resurser till kommuner för samtal med rådgivningskommittéer, behandlingsinsatser och prevention.
Men Arild Knutsen menar att regeringen var öppen för att förhandla om resurser.
– Det är sant att regeringens reform inte fick majoritet, delvis på grund av att den inte inkluderade resurser för vård och behandling. Samtidigt har denna regering förstärkt vård och behandling mer än någon annan tidigare, bland annat har den halverat väntetiden för behandling sedan den tog över 2013.
Även om reformen gavs tummen ner fick ett par förslag om uppmjukningar av narkotikalagen gehör från Stortingets ledamöter. Till exempel beslutades att mindre narkotikabrott ska kunna tas bort från straffregistret efter tre år, om inte brott tillkommit under perioden. En så kallad barmhärtighetsregel införs också. Det innebär att om personer i akuta situationer larmar ambulans och hjälper till inte ska åtalas för användning och mindre innehav.
– Det beslutades också att utreda en straffsänkning. I dag är straffsatsen för användning och innehav för eget bruk, böter och/eller fängelse i upp till 6 månader. Det ska nu utredas om straffsatsen kan sänkas till endast böter, säger Arild Knutsen.
Enligt honom kan både debatten om reformen och besluten påverka polisens ingripande vid brottsmisstanke.
– För det har väckt starka reaktioner att polisen, också på öppen gata, visiterar folk in på kroppen, går igenom mobiltelefoner, gör husrannsakan, tar blodprover och övervakade urinprover i jakten på droger. Detta är mycket integritetskränkande åtgärder och egentligen inte lagligt för en misstanke om ett brott som leder till mindre än sex månaders fängelse.
Stortinget beslutade även om att det ska finnas tillgång till kriscentertjänst med anställda som har tvärvetenskaplig yrkeskompetens om beroende och våld, krav på specialkompetens på beroende inom barn- och ungdomspsykiatrin samt en eftervårdsreform för att beroende på ett systematiskt sätt ska få hjälp att inte återfalla i missbruk, enligt Arild Knutsen.
– Allt detta är bra, men vi är extremt besvikna över att regeringens narkotikareform inte fick majoritet i Stortinget. Men med den omfattande dokumentation som vi har i dag – en grundlig utredning och nya forskningsrapporter – vet vi att straff inte förhindrar drogande utan leder till stigma, marginalisering och ökad brottslighet, säger han.
Les artikkelen i Tidningen Syre her.
