Norge vil avkriminalisera bruk av narkotika

Den norska rege­ringens förslag till ny narkotikapolitik presenterades i mitten av februari. Från vänster: Arild Knutsen, ­Foreningen for human narkotikapolitikk, Kenneth Arctander Johansen, Rusmisbrukernes interesseorganisasjon, Guri Melby, kunskapsminister och Bent Høie, hälso­minister. Foto: Heiko Junge/ NTB

Tidningen Syre 20. mars 2021: Norge vil avkriminalisera bruk av narkotika, skrevet av Charlotte Wester.

Norges regering presenterade för en månad sedan förslaget till en ny narkotikapolitik som bland annat innebär avkriminalisering av eget bruk av narkotika. Charlotte Wester har tittat närmare på förslaget, vad det skulle innebära och hur det kommer sig att Norge, som har haft en politik som liknat Sveriges, nu ser ut att helt ändra inriktning.

Maria Jahrmann Bjerke, statssekreterare till hälsominister Bent Høie från det konservativa partiet Høyre, säger att det viktigaste med reformen är att människor med ett narkotikaberoende ska få hjälp, inte straff.

– Vi vet genom den statliga utredningen att straff inte hjälper människor med ett missbruk och dessutom har många negativa konsekvenser. Kort sagt, beroende är ett hälsoproblem och inte en kriminell handling, säger hon.
Det aktuella reformförslaget bygger på slutsatser i utredningen Rusreform – fra straff till hjelp från 2019, som bland annat föreslog att eget bruk av narkotika inte längre ska vara straffbart.

I Norge är narkotikabruk i dag ett brott och polisen kan vid misstanke söka efter droger på personer eller i deras hem, enligt tidningen Vice.

”Misstänkta som verkar berusade kan anhållas och tvingas att urinera under observation. Att pissa positivt kan leda till böter på upp till 10 000 kronor, indraget körkort och, för föräldrar, inblandning från socialtjänsten.”

Stöd och kritik

Utöver avkriminalisering innehåller reformen satsningar på beroendevård och förebyggande arbete.

– Vi har lagt förslaget som kommer att behandlas i Stortinget under våren men vi vet inte om en majoritet stödjer förslaget. Det bygger på att något eller några av de andra partierna stöttar reformen och det har varit olika signaler, säger Maria Jahrmann Bjerke.

Sedan 2013 är Høyreledaren Erna Solberg statsminister i en borgerlig minoritetsregering och sedan 2020 ingår socialliberala Venstre och och Kristelig Folkeparti i koalitionen.

Maria Jahrmann Bjerke säger att Sosialistisk Venstreparti och Miljøpartiet De Grønne har stött reformen, vilka tillsammans med regeringen inte utgör en majoritet i den norska riksdagen. Senterpartiet har uttryckt det motsatta.

Till tidningen Verdens gang uppger Senterpartiet att avkriminalisering skulle göra det lättare för kriminella gäng att rekrytera säljare och leda till ökat missbruk i befolkningen, rapporterar Göteborgs-Posten.

– Vi menar att det är nog med droganvändning i Norge med alkohol, så vi behöver inte ännu mer droger, säger partiledaren Trygve Slagsvold Vedum till tidningen.

Inte ökat bruk

Enligt Maria Jahrmann Bjerke innebär inte en avkriminalisering att -narkotikaanvändningen kommer att öka.

– Vi har inte sett belägg för att det skulle vara så. Den statliga utredningen har noga undersökt de studier som finns på området och inte funnit grund för att de ändringar som vi föreslår skulle leda till ett ökat bruk av narkotika i samhället.

Hon säger att reformen i sig är en satsning på förebyggande arbete och kan bidra till att fler unga får hjälp.

– Det vi vet är att många barn och unga inte söker hjälp för missbruk för att hotet om straff hänger över dem, säger Maria Jahrmann Bjerke.

I reformen ryms även informationskampanjer mot barn och ungdomar.

– Vi har till exempel haft en omfattande kampanj om cannabis där vi problematiserar vad unga läser på internet med fakta om vad cannabis kan ha för negativa effekter på till exempel hjärnans utveckling.

Hon säger också att unga från utsatta områden i högre grad straffas för narkotikabrott, vilket leder till problem med att få arbete och bostad.

– Unga som bor på Oslos östkant, områden som är präglade av invandring, sociala problem och lägre status, blir oftare straffade för användning och innehav än de från mer resursstarka delar.

Norsk riktning

Maria Jahrmann Bjerke säger att förslaget på narkotikareform är ett resultat av en lång utveckling som gått från en bestraffande till en mer human narkotikapolitik.

– Förslaget går också i linje med internationell utveckling och allt fler länder går i en riktning mot skade-reduktion och att möta beroende med hjälp. Det rekommenderas av FN:s kontor för narkotika och brottslighet, EU:s narkotikabyrå och Världshälsoorganisationen, WHO, säger hon.

FN:s kontor för narkotika och brottslighet (UNODC) har bland annat gått ut med att det finns ett alltför starkt fokus på brottsbekämpning på bekostnad av folkhälsoperspektivet. WHO har gått ett steg längre och uppmanat till avkriminalisering av eget bruk.

Enligt Maria Jahrmann Bjerke är i dag många representanter ”eniga om att kriget mot narkotika har varit misslyckat”.

– Kanske det avgörande i Norge var att nuvarande hälsominister Bent Høie på partiets landsmöte 2017 förespråkade en vändning av Høyres politik. Då gick partiet in för att avkriminalisera användning och innehav av narkotika. Många pekar på att bakgrunden var att alla brukarorganisationer för första gången var helt eniga om detta: att straff inte hjälper dem som är beroende, säger hon.

Motivera unga

Förslaget presenterades på en pressträffden 21 februari, där beskrev Bent Høie sin syn på straff för unga.

– Några menar att hot om straff eller olika typer av tvång är viktigt för att fånga upp unga som är på väg in i ett beroende. Jag håller inte med och menar att unga kan motiveras till ändring utan tvång eller hot om straff, säger han.

Även han pekade på att regeringen vill satsa på barns och ungdomars hälsa till exempel genom ökad skolhälsovård, fler psykologer i kommunerna och fler uppsökande team.

Både han och kunskapsminister Guri Melby, från Venstre, betonade att reformen inte handlar om en legalisering – utan avkriminalisering – av narkotika.

– Med förslaget upphävs alltså straff för bruk och innehav av mindre mängder narkotika. Det är fortsatt förbjudet men inte längre straffbart. All annan hantering av narkotika ska bestraffas på samma sätt som i dag, säger Bent Høie.

Polisen kommer även fortsättningsvis att kunna beslagta narkotika, oavsett mängd, och behålla ”många av sina verktyg, men i ett tillägg får de och inte minst hälso- och sjukvården ett nytt”, enligt honom.

– Om en person påträffas med narkotika för eget bruk ska denne åläggas att möta en kommunal rådgivare för att gå igenom skadliga konsekvenser av narkotikabruk, kartlägga, följa upp och få hjälp med vård. Om personen är under 18 år kommer vårdnadshavare som regel att underrättas, säger Bent Høie.

Var går gränsen?

Han förklarade att mötesplikt ska gälla och att böter på upp till 2 400 norska kronor kan skrivas ut till den som uteblir. Det ska dock inte ges till dem där avgiften ”innebär en orimlig tyngd” för ekonomi eller livssituation.

– Var ska gränsen gå för att slippa straff? Å ena sidan behöver tröskel-värdena vara så höga att personer som lider av missbruk inte ska straffas för eget bruk. Å andra sidan, sätter vi tröskeln för högt kan de som säljer undgå straff och bidra till att narkotika blir mer tillgängligt för unga, säger han.

En person kan enligt lagförslaget ha tre preparat och upp till två gram heroin, kokain eller amfetamin, 0,5 deciliter GHB, ett milligram LSD, 0,5 gram MDMA, 10 gram cannabis, 20 gram drogklassade svampar, 500 gram khat eller 15 doser läkemedel som används i berusningssyfte.

Modell Portugal

På pressträffen beskriver Venstres partiledare Guri Melby rusreformen som ”den viktigaste socialpolitiska reformen i ny tid”.

– Vi har kämpat för en mer human narkotikapolitik i tiotals år och i denna regering har vi fått den.

Hon pekar på Portugal, som 2001 införde att personer som använder eller har på sig små mängder för eget bruk inte straffas utan kallas till ett obligatoriskt samtal med en så kallad avrådningsnämnd. Narkotika är fortfarande olagligt, liksom langning och smuggling.

Efter avkriminaliseringen minskade antalet narkotikadödsfall men har sedan ökat igen. Ökningen tillskrivs också andra orsaker, som ökad smuggling och internethandel.

– Vi har lärt oss att straff inte fungerar, utan tvärtom kan göra saker värre. Det gör det svårare för dem som har missbruksproblem att söka hjälp, svårare för anhöriga att upptäcka drogproblem och det bidrar till utstötning och stigmatisering av sårbara människor, säger Guri Melby.

Att vara beroende innebär att inte längre kunna styra intaget.

– Vi ska inte längre stå och se på när folk förnedras och förödmjukas och kallas kriminella när de är sjuka. Norsk politik ska inte längre baseras på vad vi känner och tror.

Reviderat mål

Guri Melby berättar att målet om ett narkotikafritt samhälle upphörde med regeringens handlingsplan 2003.

– Då ersattes den gamla visionen med ett mer realistiskt mål, nämligen att reducera de negativa konsekvenserna av narkotikabruk, säger hon.

På frågestunden får ministrarna frågor om gränser för de mängder som tillåts utan straff, som har sänkts jämfört med förslaget i den statliga utredningen. Regeringen föreslår till exempel 2 gram vardera av heroin, kokain och amfetamin istället för 5 gram.

Guri Melby svarar att tröskeln ska vara hög för att unga ska hålla sig borta från droger. De sänkta gränserna kan också vara ett svar på tidigare kritik från polisen och för att öka sannolikheten för stöd från oppositionen.

Såväl Bent Høie som Guri Melby tackar i sina anföranden avslutningsvis två representanter från brukarföreningar, som den senare beskrev har ”drivit debatten och bidragit till att ändra människors attityder”: Arild Knutsen, Foreningen for human narkotikapolitikk, och Kenneth Arctander Johansen, Rusmisbrukernes interesseorganisasjon.

Varit likt Sverige

Arild Knutsen är ledare i Foreningen for human Narkotikapolitikk och har själv kämpat med missbruksproblem i många år. Han har skrivit boken Från förbud till förnuft, kampen för en ny narkotikapolitik.

– Vad i all världen är det som har skett? Det är speciellt att Norge går fram med en ny rusreform för vår politik har varit väldigt lik Sveriges. I världssammanhang har vi gått från en ytterlighet till att bli progressivt och kunskapsbaserat, säger han.

År 2004 kom den första narkotikareformen i Norge.
Syftet var att ge personer med tungt missbruk bättre sjukvård, mer omfattande och individualiserade insatser. Ansvaret för missbrukarvården överfördes från fylkena, motsvarande svenska regioner, till staten. Det beskrev en svensk utredning från 2005.

– Det var inte kontroversiellt i Norge utan man ville etablera substitutionsbehandling. Till och med Fremskrittspartiet var positiva till den här typen av reform, säger Arild Knutsen.

Substitutionsbehandling innebär att ersätta illegala preparat med ett legalförskrivet narkotikaklassat läkemedel till människor med ett problematiskt bruk, som en del av en behandling.

Blev vändpunkt

Enligt Arild Knutsen inträffade en viktig händelse 2008, efter att Oslo kommun ville slå igen det första injektionsrummet som hade etablerats 2005. Där kunde missbrukare injicera heroin under övervakning av personal och utan att riskera bestraffning. Orsaken uppgavs vara få användare.

– Då samlades aktiva och tidigare brukare till en stor demonstration på Karl Johan, Oslos paradgata, där slottet, stortinget och centralstationen ligger, med plakat, banderoller och skanderade. När vi kom fram till Stortinget tog Siv Jensen, Fremskrittspartiets ledare, kontakt med oss och sa: ”Ni ska inte upp till stortinget, ni ska in. Det är orättvist, alla andra intresseorganisationer har fått komma in i stortinget men inte ni, så varsågod! Nu ska vi politiker göra något vi inte är vana vid, vi ska lyssna.” Där stod vi, i stortinget, under två timmar och kämpade för vår sak. Och det blev en historisk vändpunkt.

Aktionen uppmärksammades av medierna. I norsk tv 2 lyftes att ”jakten på narkomaner är slöseri med polisens resurser och trampar på missbrukarnas integritet”.

– Det slutade med att det infördes försök med heroinassisterad behandling och injektionsrummet stängdes inte.

Kändisar stödde

Därefter fick Arild Knutsen flera utmärkelser, däribland Årets medborgare av Aftenposten. Själv pekar han på andra som har påverkat utvecklingen, som den tidigare politikern Thorvald Stoltenberg (1931–2018) vars dotter Nini Stoltenberg (1963–2014) var heroinmissbrukare.

– Hennes öppenhet om sina problem hjälpte till med att ta bort mycket av skammen, säger Arild Knutsen.

För norsk tv 2 berättade Nini Stoltenberg om sitt bruk och hur det i hennes fall ledde till ett missbruk i 30-årsåldern. Efter att hon var nära att dö genomgick hon behandling och levde ”mer eller mindre drogfri” resten av livet, enligt Wikipedia.

– Thorvald Stoltenberg fick många kända personer till att stödja en avkriminalisering, genom att diplomatiskt beskriva frågan som en överföring av ansvaret från rättsväsendet till hälsoområdet istället för att benämna det avkriminalisering. Tiden var inte mogen, säger Arild Knutsen.

Att Norge länge låg i topp på den europeiska listan över flest narko-tikadödsfall, efter Estland och Sverige, tillsammans med ett växande underlag från länder som har avkriminaliserat spelade också roll för utvecklingen, enligt honom.

Høie svarade

Arild Knutsen berättar att en annan händelse skedde 2016, när flera brukarorganisationer gick tillsammans i ett upprop i Dagbladet för en avkriminalisering.

– Då gav Bent Høie svar i Dagbladet att han ändrat inställning och nu stödde uppfattning om behov av hjälp i stället för straff och att han inte hade forskningen på sin sida gällande straff för bruk och innehav av droger, säger Arild Knutsen.

Fram till nu hade Bent Høie varit kritisk till en avkriminalisering och Arild Knutsen berättar att de två hade debatterat frågan i över tio år.

– Sedan tillsattes en utredning 2018 och i december 2019 kom Rusreform – fra straff till hjelp, en norsk offentlig utredning på 416 sidor beställd av regeringen, där forskning är sammanställd från 20 länder. Framför allt Portugal har studerats. Rapporten visar tydligt att frågan om att straffa mer eller mindre inte har någon effekt alls på narkotikaanvändningen, säger han.

Vad tänker du kring Sveriges narktikapolitik?

– Sverige är konservativt och vill inte se en avkriminalisering men jag tror att Sverige kommer att påverkas av Norge och omvärlden, även om det kan ta tid, säger Arild Knutsen.

Faktaunderlag

Sveinung Rotevatn, vice partiledare för Venstre, säger att partiet under många år har kämpat för att göra Norges narkotikapolitik ”mer human”.

– Oavsett om det handlar om att ge miljarder till uppföljningen av drogmissbrukare, att tillåta substitutionsbehandling för tunga missbrukare eller injektionsrum som förhindrar överdosdödsfall. För oss var detta ett viktigt genombrott i regeringsförhandlingarna med bland andra -Høyre, säger han.

I Sverige är ett argument att avkriminalisering kan leda till ökat narkotikabruk, hur ser ni på det?

– Det ligger ett omfattande faktaunderlag bakom detta förslag. Väldigt lite tyder på att en avkriminalisering kommer att öka droganvändningen enligt de erfarenheter som finns i andra länder, till exempel Portugal. Vad vi däremot vet är att straff inte minskar droganvändningen i samhället. Tvärtom kan straff ibland skada mer, säger Sveinung Rotevatn.

Det tredje regeringspartiet Kristelig folkeparti deltog inte i pressträffen den 21 februari och gick samtidigt ut i Verdens gang med att partiet endast stödjer reformförslaget som en del av kompromiss med regeringen.

S: Vi står fast

Rusreformen har skapat debatt i Sverige. För drygt ett år sedan beslutade ett enigt socialutskott att regeringen bör utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken. Men dagen efter stängde socialminister Lena Hallengren (S) dörren till att utreda avkriminalisering.

Socialutskottet ville se ”en noll-vision när det gäller dödsfall som orsakas av narkotika”. Enligt EU:s senaste narkotikarapport från 2020 har Sverige högst narkotikadödlighet i EU.

Folkhälsomyndigheten, Sveriges kommuner och regioner och Svensk förening för beroendemedicin har förordat en utredning med avkriminalisering.

– Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget, sa Lena Hallengren till SVT nyheter 2020.

Kristina Nilsson (S), vice ordförande i socialutskottet, bekräftade till SVT nyheteratt narkotikalagstiftningen ska utvärderas men inte avkriminaliseras.

– Det finns många andra väsentliga delar vi kan titta på förutom det. Till exempel hur vård och behandling fungerar, uppgav hon den 11 februari 2021.

När Syre kontaktar henne hänvisar presstjänsten till tidigare uttalande och att regeringen följer utvecklingen i Norge men inte vill se en avkriminalisering i Sverige.

För och emot

Narkotikapolitiskt center, NPC, som står nära den svenska nykterhets-rörelsen, beskriver sig ha en human, restriktiv narkotikapolitik. I rapporten Avkriminalisering av narkotika (2020) framkommer slutsatserna att avkriminalisering i sig inte verkar sänka den narkotikarelaterade dödligheten och att en ”ambitiös satsning på vård och behandling sannolikt spelade en avgörande roll för positiva resultat i Portugal”.

Nätverket drar inte slutsatsen i medlemstidningen Accent att avkriminalisering leder till sänkt narkotikadödlighet och ”samma spretiga bild” gäller droganvändandet efter avkriminalisering i tio undersökta länder. I tre av länderna (Belgien, Tjeckien och Italien) rapporteras att en minskad andel av befolkningen använt narkotika under det senaste året jämfört med innan avkriminaliseringen. Från sex länder (Estland, Kroatien, Luxemburg, Slovenien, Spanien och Schweiz) rapporteras en ökning.

– Varje enskilt land har många faktorer som påverkar och det är svårt att greppa med en sån här enkät. Avkriminaliseringen är bara en faktor av många, säger Peter Moilanen, chef vid NPC till tidningen.

”Var helt tabu”

Anders Schröder, före detta riksdagsledamot för Miljöpartiet, arrangerade under sin tid i riksdagen seminariet Bortom repressiva åtgärder – alternativ för att motverka skador av narkotika, vilket rönte uppmärksamhet.

Han säger att Sveriges narkotikapolitik ”långsamt går i rätt riktning”.

– Från att skadereducering var helt tabu för 15 år sedan är i dag en del åtgärder, som sprututbyte och substitutionsbehandling, självklart. Men skepsis kvarstår mot andra åtgärder, som injektionsrum, och motståndet mot avkriminalisering är en kvarleva från den tiden.

Han lyfter fram att till 1980-talet växte antidrogorganisationer sig starka i Sverige och bidrog till införandet av kriminalisering av eget bruk, som gick igenom 1989.

– Socialdemokraterna var inledningsvis skeptiska till lagstiftning, och det fanns inte den konsensus för en lagstiftning som finns i dag, men sedan satte sig inställningen och i den båten sitter de kvar.

Kommer Sveriges politik att påverkas av Norges?

– Jag tror det. Eftersom norrmännen är så pass lika oss blir det svårt att säga att deras analys inte skulle ha bäring på den svenska situationen. Men Socialdemokraterna gillar inte att ändra sig, och vill och ser att de vinner väljare på att vara hårda mot knarket.

Han säger också att en utvärdering kan påverka.

– Det blir upp till de mindre partierna att det tillsätts en seriös utredning som kan titta på alla delar av narkotikapolitiken. Flera inom akademin har också sagt att de inte vill sätta sig i en riggad utredning så jag hoppas att det landar i en utredning där det finns frihet för att syna frågan, säger Anders Schröder.

Arild Knutsen (till höger) är ledare i Foreningen for human narkotikapolitikk och har själv kämpat med missbruksproblem i många år. Foto: Foreningen for human narkotikapolitikk

Ja till rusreform?

Men ännu är det norska förslaget inte helt i hamn. Enligt Arild Knutsen, Fore-ningen for human narkotikapolitikk, behövs stöd från något av de större partierna – det socialdemokratiska Arbetarpartiet, AP, eller högerpopulistiska Fremskrittspartiet, FRP – för att passera i parlamentet.

Tror du att reformen kommer att gå igenom i Stortinget?

– Ja, jag tror det. Det är inte frågan om vi får en rusreform eller inte, utan i så fall i vilken modell, säger han.

Han beskriver de två partierna som ”halvvägs på reformen”.

– Arbetarpartiet och Fremskrittspartiet har uttalat sig för att avkriminalisera för tunga missbrukare. Men FRP vill inte att det ska gälla alla. AP ska ta upp diskussionen på sina landsdagar i april och har nog inte bestämt sig än, säger Arild Knutsen.

Les artikkelen i Tidningen Syre her.

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *