Medlemskap
BEKYMRET: Arild Knutsen kjenner det norske rusmiljøet godt og er bekymret for hva som vil skje fremover. Foto: Goran Jorganovich / TV 2

TV2 30. mars 2021: Frykter konsekvensene etter enormt narkobeslag: – Stor fare for at folk debuterer med heroin, skrevet av Anna Myklebust Hodne og Oda Lund Finsås.

Politiet avdekket forrige uke et omfattende nettverk som produserer og importerer Rivotril-piller. Nå frykter lederen i Human Narkotikapolitikk at dette kan få uante konsekvenser.

Norsk politi har lenge etterforsket et kriminelt nettverk som har drevet med omfattende innførsel av ulovlig produserte Rivotril-tabletter.

Forrige uke aksjonerte ungarsk politi mot flere aktører som mistenkes for å stå bak hovedinnførselen. Politiet fant over 9,3 millioner tabletter.

Arild Knutsen, leder i Foreningen for Human Narkotikapolitikk, sier at det enorme beslaget merkes godt i det norske rusmiljøet.

– Mange er utrolig avhengige av Rivotril og nå er det helt tørke. Folk løper rundt og spør etter tablettene, og ender kanskje opp med noe helt annet, sier Arild Knutsen, leder i Foreningen for Human Narkotikapolitikk.

Han synes det er alvorlig at det ikke finnes noen gode alternativer til de som er avhengige, og frykter at dette vil få konsekvenser.

– Skremmende

Rivotril er et sterkt nerveberoliggende medikament som inneholder det narkotiske virkestoffet klonazepam. Dersom tablettene ikke er foreskrevet av lege, regnes det som narkotika i Norge.

– Dette er veldig sterke og vanedannende tabletter. Det er skremmende at det er et så stort marked for dem i Norge, sier Knutsen.

– Hvem er det som bruker Rivotril? 

– Det er mange ulike grupper. Dette går langt utover de åpne rusmiljøene og de tunge rusavhengige. De aller fleste som kjøper disse medikamentene er utenfor det miljøet, sier Knutsen.

Les hele saken på TV2.no her.

BEKYMRET: Michelle Muren og Arild Knutsen i Foreningen for human narkotikapolitikk. Foto: Odin Jæger

VG 21. februar 2021: Frykter politisk spill vanner ut rusreformen: - Veldig stygt, skrevet av Runa Fjellanger.

OSLO SENTRUM (VG) Hvis alle partier skal gjøres til lags, kan Norge ende opp med en svekket rusreform. Det mener Arild Knutsen og Michelle Muren i Foreningen for human narkotikapolitikk.

– Jeg mener de driver politisk spill på vår bekostning. Jeg synes det er veldig stygt, sier Arild Knutsen, leder i Foreningen for human narkotikapolitikk (FHN).

VG møter ham på foreningens kontor i Torggata i Oslo sentrum, sammen med Michelle Muren. I VGTV-dokumentaren «Vinden snur» har de fortalt om sin kamp for en rusreform.

I februar la regjeringen frem sitt forslag. Nå er det opp til Stortinget om Norge får en ny ruspolitikk, der bruk, kjøp, besittelse og oppbevaring av mindre mengder narkotika blir straffefritt. Det endelige svaret kommet først i starten av juni. 

– Jeg er livredd for at denne reformen ikke går gjennom, sier Muren.

– Jeg tror rusreformen går gjennom, men frykter for fortsatt straff og påtaleunnlatelse overfor unge, og da kan vi bare glemme å få innført god forebygging, sier Knutsen.

Først kom Rusreformutvalgets rapport, der hovedgrepet er at det ikke skal utløse straff å ha mindre mengder med rusmidler på seg. Så kom regjeringens forslag, som støttet prinsippet, men hvor grensene for hvor mye av de ulike rusmidlene en person kan ha på seg uten å bli straffet, ble satt lavere enn i utvalgets forslag.

I tillegg vil regjeringen innføre et gebyr for dem som ikke møter til obligatorisk oppfølging.

De ivrigste tilhengerne av reformen er kritiske til endringene regjeringen har gjort – og frykter at forhandlingene på Stortinget vil føre til en reform som ligger enda lenger unna utvalgets forslag.

Nå kommer Muren og Knutsen med en advarsel mot å vanne ut rusreformen gjennom politisk hestehandel.

– Bryter rettssikkerheten

– Hvis ikke rusreformen går helt gjennom, så står vi stille og må fortsette kampen for det samme i kanskje ti år til. Går dette gjennom har vi mulighet til å fortsette med neste kamp, sier Muren.

Regjeringspartiene Høyre, Venstre og KrF kommer til å stemme for rusreformen i Stortinget, selv om KrF er imot. Men for å få flertall må de ha med seg enten Senterpartiet, Fremskrittspartiet eller Arbeiderpartiet.

Sp er imot rusreformen, som de mener er en gavepakke til kriminelle gjenger. De har stilt sitt eget forslag i Stortinget: «Dersom besittelse eller bruk av narkotika har sammenheng med mistenktes avhengighet etter gjentatt bruk av narkotiske stoffer, skal påtalemyndigheten ikke forfølge forholdet strafferettslig».

Les hele artikkelen i VG her.

En av oss debattforfatterne har sittet utallige timer på kjøkkenet til Thorvald Stoltenberg og diskutert ruspolitikk. Han var glødende engasjert og så for en human narkotikapolitikk - at man av diplomatiske hensyn bør tone det litt ned, skal man få straffetilhengerne til å lytte. Foto: Lise Åserud/ NTB

Nettavisen, Norsk debatt 20. mars 2021: Thorvald Stoltenberg ville kjempet for solidaritet i narkotikapolitikken, skrevet av Arild Knutsen og John Melhus i Foreningen for human narkotikapolitikk.

Han ville stilt på Trøndelag Arbeiderpartis fylkesårsmøte denne helgen og forklart hvorfor vi trenger en rusreform - en reform hvor alle skal med.

Denne helgen er det fylkesårsmøte i Trøndelag Arbeiderparti og det nærmer seg landsmøtet i april. Vi kan ikke fri oss fra tanken på hvem som garantert hadde vært der for å påvirke, hadde han fortsatt vært iblant oss.

Det ville Thorvald Stoltenberg. Nøyaktig som i 2015, da han med sin tilstedeværelse bidro til at landsmøtet gikk inn for forsøk med heroinassistert behandling.

I det siste har vi hørt påstander om at Thorvald Stoltenberg kun ønsket å avkriminalisere rusavhengige og ikke en «generell avkriminalisering». Det fremstilles som at Stoltenberg ville vært tilhenger av straff og ruskontrakter. Eller med andre ord tvangstiltak, med hyppige urinprøver mot påtaleunnlatelse overfor ungdom istedenfor å avslutte straffesporet.

Det stemmer ikke.

Glødende engasjert

En av oss undertegnede har sittet utallige timer i flere år på kjøkkenet til Thorvald Stoltenberg og diskutert temaet med han. Han var glødende engasjert. Han var så for en human narkotikapolitikk at man av diplomatiske hensyn bør tone det litt ned, skal man få straffetilhengerne til å lytte.

Dessuten var han medlem av Global Commission on Drug Policy, som tar sterkt til orde for å avslutte krigen mot narkotika.

Se Arild Knutsens tale under Thorvald Stoltenbergs minnestund her

Thorvald Stoltenberg hadde enormt med kunnskap om narkotikapolitikk og delte raust av egne erfaringer fra sin familie. Dessuten var han blant de beste menneskene vi har hatt blant oss og en stor sosialdemokrat. Mot slutten av sitt liv snakket han varmt om Bent Høie og var svært begeistret for signalene om den kommende rusreformen.

Reformen kan ikke reduseres til å handle om såkalt rusliberalisme. Den er basert på grundig dokumentasjon og regjeringens forslag er en konservativ modell som samtidig er svært humaniserende. Den vil bli vår tids største velferdsreform, som betyr at intoleranse, fordømmelse og straff skal erstattes med toleranse, forståelse og kunnskapsbaserte tiltak.

Nå skal de som til nå har sittet nederst ved bordet endelig få dra nytte av de verdiene som vårt velferdssamfunn er tuftet på.

Det handler om solidaritet. Alle skal med.

Arild Knutsen, leder i Foreningen for human narkotikapolitikk og John Melhus, leder i Foreningen for Human Narkotikapolitikk, Trøndelag. Foto: Privat

«You had right, I had wrong»

Når regjeringen fremmer en konservativ modell for rusreform etter forhandlinger med Kristelig Folkeparti, bør den sosialdemokratiske opposisjonen forstå sin plass og gjøre den mer radikal og kunnskapsbasert og derfor problematisere:

Alt dette, fremfor å konkurrere med Senterpartiet om å være mest intolerante og mest fordomsfulle. Det er ikke kun Global Commission on Drug Policy som støtter denne politikkutviklingen heller.

I mars 2020 presenterte Norges delegasjon Rusreformutvalgets innstilling for FNs Narkotikakommisjon i Wien. Helseminister Bent Høie og utvalgets leder Runar Torgersen presenterte innstillingen for blant andre FNs narkotikakontrollbyrå, Verdens helseorganisasjon og FNs høykommissær for menneskerettigheter.

Alle som en uttrykte begeistring for Rusreformutvalgets modell

Dette var på dette møtet helseminister Bent Høie sa de nå smått berømte ordene: «You had right, I had wrong» til Arild Knutsen, for å illustrere at han har skiftet mening om kriminalisering.

Det var et svært følelsesladet øyeblikk. Både brukerrepresentanter, men også representanter for andre lands delegasjoner gråt tårer av erkjennelse og av alt de har måttet holde ut under gjeldende politikk, over at kampen ikke har vært forgjeves.

Les også: Vil taperne som kjøper sex bli møtt med samme rausheten som rusmisbrukerne? 

Utenfor Norges grenser

Norges konservative regjering avslutter straffesporet og det innenfor FNs narkotikakonvensjoner. Det går an!

Norge vil i praksis innføre menneskerettigheter i narkotikapolitikken, de forteller det til hele verden og FNs øverste organer svarte med at dette er «Best practice» og «Look to Norway»!

Det internasjonale samarbeidet gir grunn til å tenke over hva den norske rusreformen vil bety utenfor Norges grenser. På hvilken effekt vår avkriminalisering av rusmiddelbrukere har på andre lands innbyggere. Kriminalisering av rusmiddelbruk har vært brukt som et politisk, antatt, forebyggende verktøy for å oppnå ruspolitiske målsetninger. 

Den har foregått helt til det ekstreme. Både her i Norge på 80 og 90-tallet, men særlig i land vi ellers ikke liker å sammenligne oss med. Fortsatt har 35 land dødsstraff for narkotikaovertredelser og 13 land utførte over 180 henrettelser for ikke-voldelige narkotikaforbrytelser bare i 2019. Tusener har dessuten mistet livet i utenomrettslige henrettelser.

Hundretusener sitter i fengsel for rusmiddelbruk. Ofte i overfylte fengsler med kapasitet til en brøkdel av antallet innsatte. Rusmiddelbrukere verden over blir straffet med stokk, pisk, fengsel og bøter over hele kloden.

Ved å opprettholde kriminaliseringen av rusmiddelbruk, legitimerer vi indirekte andre lands bruk av straff overfor sine rusmiddelbrukere. Vi sender et signal til verden om at det er greit å behandle rusmiddelbrukere som fiender av sine samfunn.

Norge har et rykte på den internasjonale arena å ivareta når det gjelder å kjempe for menneskerettigheter, mot dødsstraff og som meklere for fred og rettferdighet. Det er på den bakgrunn viktig at vi nå innfører en mer menneskerettighetsbasert og kunnskapsbasert narkotikapolitikk og forlater straffesporet for godt.

Det var ikke uten grunn at den velrennomerte diplomaten og fredsmekleren Thorvald Stoltenberg valgte å engasjerte seg lokalt, nasjonalt og internasjonalt i narkotikapolitikken under sine siste år. 

Han ville stilt på Trøndelag Arbeiderpartis fylkesårsmøte denne helgen og forklart hvorfor vi trenger en rusreform - en reform for alle.

Les artikkelen i Nettavisen her.

Den norska rege­ringens förslag till ny narkotikapolitik presenterades i mitten av februari. Från vänster: Arild Knutsen, ­Foreningen for human narkotikapolitikk, Kenneth Arctander Johansen, Rusmisbrukernes interesseorganisasjon, Guri Melby, kunskapsminister och Bent Høie, hälso­minister. Foto: Heiko Junge/ NTB

Tidningen Syre 20. mars 2021: Norge vil avkriminalisera bruk av narkotika, skrevet av Charlotte Wester.

Norges regering presenterade för en månad sedan förslaget till en ny narkotikapolitik som bland annat innebär avkriminalisering av eget bruk av narkotika. Charlotte Wester har tittat närmare på förslaget, vad det skulle innebära och hur det kommer sig att Norge, som har haft en politik som liknat Sveriges, nu ser ut att helt ändra inriktning.

Maria Jahrmann Bjerke, statssekreterare till hälsominister Bent Høie från det konservativa partiet Høyre, säger att det viktigaste med reformen är att människor med ett narkotikaberoende ska få hjälp, inte straff.

– Vi vet genom den statliga utredningen att straff inte hjälper människor med ett missbruk och dessutom har många negativa konsekvenser. Kort sagt, beroende är ett hälsoproblem och inte en kriminell handling, säger hon.
Det aktuella reformförslaget bygger på slutsatser i utredningen Rusreform – fra straff till hjelp från 2019, som bland annat föreslog att eget bruk av narkotika inte längre ska vara straffbart.

I Norge är narkotikabruk i dag ett brott och polisen kan vid misstanke söka efter droger på personer eller i deras hem, enligt tidningen Vice.

”Misstänkta som verkar berusade kan anhållas och tvingas att urinera under observation. Att pissa positivt kan leda till böter på upp till 10 000 kronor, indraget körkort och, för föräldrar, inblandning från socialtjänsten.”

Stöd och kritik

Utöver avkriminalisering innehåller reformen satsningar på beroendevård och förebyggande arbete.

– Vi har lagt förslaget som kommer att behandlas i Stortinget under våren men vi vet inte om en majoritet stödjer förslaget. Det bygger på att något eller några av de andra partierna stöttar reformen och det har varit olika signaler, säger Maria Jahrmann Bjerke.

Sedan 2013 är Høyreledaren Erna Solberg statsminister i en borgerlig minoritetsregering och sedan 2020 ingår socialliberala Venstre och och Kristelig Folkeparti i koalitionen.

Maria Jahrmann Bjerke säger att Sosialistisk Venstreparti och Miljøpartiet De Grønne har stött reformen, vilka tillsammans med regeringen inte utgör en majoritet i den norska riksdagen. Senterpartiet har uttryckt det motsatta.

Till tidningen Verdens gang uppger Senterpartiet att avkriminalisering skulle göra det lättare för kriminella gäng att rekrytera säljare och leda till ökat missbruk i befolkningen, rapporterar Göteborgs-Posten.

– Vi menar att det är nog med droganvändning i Norge med alkohol, så vi behöver inte ännu mer droger, säger partiledaren Trygve Slagsvold Vedum till tidningen.

Inte ökat bruk

Enligt Maria Jahrmann Bjerke innebär inte en avkriminalisering att -narkotikaanvändningen kommer att öka.

– Vi har inte sett belägg för att det skulle vara så. Den statliga utredningen har noga undersökt de studier som finns på området och inte funnit grund för att de ändringar som vi föreslår skulle leda till ett ökat bruk av narkotika i samhället.

Hon säger att reformen i sig är en satsning på förebyggande arbete och kan bidra till att fler unga får hjälp.

– Det vi vet är att många barn och unga inte söker hjälp för missbruk för att hotet om straff hänger över dem, säger Maria Jahrmann Bjerke.

I reformen ryms även informationskampanjer mot barn och ungdomar.

– Vi har till exempel haft en omfattande kampanj om cannabis där vi problematiserar vad unga läser på internet med fakta om vad cannabis kan ha för negativa effekter på till exempel hjärnans utveckling.

Hon säger också att unga från utsatta områden i högre grad straffas för narkotikabrott, vilket leder till problem med att få arbete och bostad.

– Unga som bor på Oslos östkant, områden som är präglade av invandring, sociala problem och lägre status, blir oftare straffade för användning och innehav än de från mer resursstarka delar.

Norsk riktning

Maria Jahrmann Bjerke säger att förslaget på narkotikareform är ett resultat av en lång utveckling som gått från en bestraffande till en mer human narkotikapolitik.

– Förslaget går också i linje med internationell utveckling och allt fler länder går i en riktning mot skade-reduktion och att möta beroende med hjälp. Det rekommenderas av FN:s kontor för narkotika och brottslighet, EU:s narkotikabyrå och Världshälsoorganisationen, WHO, säger hon.

FN:s kontor för narkotika och brottslighet (UNODC) har bland annat gått ut med att det finns ett alltför starkt fokus på brottsbekämpning på bekostnad av folkhälsoperspektivet. WHO har gått ett steg längre och uppmanat till avkriminalisering av eget bruk.

Enligt Maria Jahrmann Bjerke är i dag många representanter ”eniga om att kriget mot narkotika har varit misslyckat”.

– Kanske det avgörande i Norge var att nuvarande hälsominister Bent Høie på partiets landsmöte 2017 förespråkade en vändning av Høyres politik. Då gick partiet in för att avkriminalisera användning och innehav av narkotika. Många pekar på att bakgrunden var att alla brukarorganisationer för första gången var helt eniga om detta: att straff inte hjälper dem som är beroende, säger hon.

Motivera unga

Förslaget presenterades på en pressträffden 21 februari, där beskrev Bent Høie sin syn på straff för unga.

– Några menar att hot om straff eller olika typer av tvång är viktigt för att fånga upp unga som är på väg in i ett beroende. Jag håller inte med och menar att unga kan motiveras till ändring utan tvång eller hot om straff, säger han.

Även han pekade på att regeringen vill satsa på barns och ungdomars hälsa till exempel genom ökad skolhälsovård, fler psykologer i kommunerna och fler uppsökande team.

Både han och kunskapsminister Guri Melby, från Venstre, betonade att reformen inte handlar om en legalisering – utan avkriminalisering – av narkotika.

– Med förslaget upphävs alltså straff för bruk och innehav av mindre mängder narkotika. Det är fortsatt förbjudet men inte längre straffbart. All annan hantering av narkotika ska bestraffas på samma sätt som i dag, säger Bent Høie.

Polisen kommer även fortsättningsvis att kunna beslagta narkotika, oavsett mängd, och behålla ”många av sina verktyg, men i ett tillägg får de och inte minst hälso- och sjukvården ett nytt”, enligt honom.

– Om en person påträffas med narkotika för eget bruk ska denne åläggas att möta en kommunal rådgivare för att gå igenom skadliga konsekvenser av narkotikabruk, kartlägga, följa upp och få hjälp med vård. Om personen är under 18 år kommer vårdnadshavare som regel att underrättas, säger Bent Høie.

Var går gränsen?

Han förklarade att mötesplikt ska gälla och att böter på upp till 2 400 norska kronor kan skrivas ut till den som uteblir. Det ska dock inte ges till dem där avgiften ”innebär en orimlig tyngd” för ekonomi eller livssituation.

– Var ska gränsen gå för att slippa straff? Å ena sidan behöver tröskel-värdena vara så höga att personer som lider av missbruk inte ska straffas för eget bruk. Å andra sidan, sätter vi tröskeln för högt kan de som säljer undgå straff och bidra till att narkotika blir mer tillgängligt för unga, säger han.

En person kan enligt lagförslaget ha tre preparat och upp till två gram heroin, kokain eller amfetamin, 0,5 deciliter GHB, ett milligram LSD, 0,5 gram MDMA, 10 gram cannabis, 20 gram drogklassade svampar, 500 gram khat eller 15 doser läkemedel som används i berusningssyfte.

Modell Portugal

På pressträffen beskriver Venstres partiledare Guri Melby rusreformen som ”den viktigaste socialpolitiska reformen i ny tid”.

– Vi har kämpat för en mer human narkotikapolitik i tiotals år och i denna regering har vi fått den.

Hon pekar på Portugal, som 2001 införde att personer som använder eller har på sig små mängder för eget bruk inte straffas utan kallas till ett obligatoriskt samtal med en så kallad avrådningsnämnd. Narkotika är fortfarande olagligt, liksom langning och smuggling.

Efter avkriminaliseringen minskade antalet narkotikadödsfall men har sedan ökat igen. Ökningen tillskrivs också andra orsaker, som ökad smuggling och internethandel.

– Vi har lärt oss att straff inte fungerar, utan tvärtom kan göra saker värre. Det gör det svårare för dem som har missbruksproblem att söka hjälp, svårare för anhöriga att upptäcka drogproblem och det bidrar till utstötning och stigmatisering av sårbara människor, säger Guri Melby.

Att vara beroende innebär att inte längre kunna styra intaget.

– Vi ska inte längre stå och se på när folk förnedras och förödmjukas och kallas kriminella när de är sjuka. Norsk politik ska inte längre baseras på vad vi känner och tror.

Reviderat mål

Guri Melby berättar att målet om ett narkotikafritt samhälle upphörde med regeringens handlingsplan 2003.

– Då ersattes den gamla visionen med ett mer realistiskt mål, nämligen att reducera de negativa konsekvenserna av narkotikabruk, säger hon.

På frågestunden får ministrarna frågor om gränser för de mängder som tillåts utan straff, som har sänkts jämfört med förslaget i den statliga utredningen. Regeringen föreslår till exempel 2 gram vardera av heroin, kokain och amfetamin istället för 5 gram.

Guri Melby svarar att tröskeln ska vara hög för att unga ska hålla sig borta från droger. De sänkta gränserna kan också vara ett svar på tidigare kritik från polisen och för att öka sannolikheten för stöd från oppositionen.

Såväl Bent Høie som Guri Melby tackar i sina anföranden avslutningsvis två representanter från brukarföreningar, som den senare beskrev har ”drivit debatten och bidragit till att ändra människors attityder”: Arild Knutsen, Foreningen for human narkotikapolitikk, och Kenneth Arctander Johansen, Rusmisbrukernes interesseorganisasjon.

Varit likt Sverige

Arild Knutsen är ledare i Foreningen for human Narkotikapolitikk och har själv kämpat med missbruksproblem i många år. Han har skrivit boken Från förbud till förnuft, kampen för en ny narkotikapolitik.

– Vad i all världen är det som har skett? Det är speciellt att Norge går fram med en ny rusreform för vår politik har varit väldigt lik Sveriges. I världssammanhang har vi gått från en ytterlighet till att bli progressivt och kunskapsbaserat, säger han.

År 2004 kom den första narkotikareformen i Norge.
Syftet var att ge personer med tungt missbruk bättre sjukvård, mer omfattande och individualiserade insatser. Ansvaret för missbrukarvården överfördes från fylkena, motsvarande svenska regioner, till staten. Det beskrev en svensk utredning från 2005.

– Det var inte kontroversiellt i Norge utan man ville etablera substitutionsbehandling. Till och med Fremskrittspartiet var positiva till den här typen av reform, säger Arild Knutsen.

Substitutionsbehandling innebär att ersätta illegala preparat med ett legalförskrivet narkotikaklassat läkemedel till människor med ett problematiskt bruk, som en del av en behandling.

Blev vändpunkt

Enligt Arild Knutsen inträffade en viktig händelse 2008, efter att Oslo kommun ville slå igen det första injektionsrummet som hade etablerats 2005. Där kunde missbrukare injicera heroin under övervakning av personal och utan att riskera bestraffning. Orsaken uppgavs vara få användare.

– Då samlades aktiva och tidigare brukare till en stor demonstration på Karl Johan, Oslos paradgata, där slottet, stortinget och centralstationen ligger, med plakat, banderoller och skanderade. När vi kom fram till Stortinget tog Siv Jensen, Fremskrittspartiets ledare, kontakt med oss och sa: ”Ni ska inte upp till stortinget, ni ska in. Det är orättvist, alla andra intresseorganisationer har fått komma in i stortinget men inte ni, så varsågod! Nu ska vi politiker göra något vi inte är vana vid, vi ska lyssna.” Där stod vi, i stortinget, under två timmar och kämpade för vår sak. Och det blev en historisk vändpunkt.

Aktionen uppmärksammades av medierna. I norsk tv 2 lyftes att ”jakten på narkomaner är slöseri med polisens resurser och trampar på missbrukarnas integritet”.

– Det slutade med att det infördes försök med heroinassisterad behandling och injektionsrummet stängdes inte.

Kändisar stödde

Därefter fick Arild Knutsen flera utmärkelser, däribland Årets medborgare av Aftenposten. Själv pekar han på andra som har påverkat utvecklingen, som den tidigare politikern Thorvald Stoltenberg (1931–2018) vars dotter Nini Stoltenberg (1963–2014) var heroinmissbrukare.

– Hennes öppenhet om sina problem hjälpte till med att ta bort mycket av skammen, säger Arild Knutsen.

För norsk tv 2 berättade Nini Stoltenberg om sitt bruk och hur det i hennes fall ledde till ett missbruk i 30-årsåldern. Efter att hon var nära att dö genomgick hon behandling och levde ”mer eller mindre drogfri” resten av livet, enligt Wikipedia.

– Thorvald Stoltenberg fick många kända personer till att stödja en avkriminalisering, genom att diplomatiskt beskriva frågan som en överföring av ansvaret från rättsväsendet till hälsoområdet istället för att benämna det avkriminalisering. Tiden var inte mogen, säger Arild Knutsen.

Att Norge länge låg i topp på den europeiska listan över flest narko-tikadödsfall, efter Estland och Sverige, tillsammans med ett växande underlag från länder som har avkriminaliserat spelade också roll för utvecklingen, enligt honom.

Høie svarade

Arild Knutsen berättar att en annan händelse skedde 2016, när flera brukarorganisationer gick tillsammans i ett upprop i Dagbladet för en avkriminalisering.

– Då gav Bent Høie svar i Dagbladet att han ändrat inställning och nu stödde uppfattning om behov av hjälp i stället för straff och att han inte hade forskningen på sin sida gällande straff för bruk och innehav av droger, säger Arild Knutsen.

Fram till nu hade Bent Høie varit kritisk till en avkriminalisering och Arild Knutsen berättar att de två hade debatterat frågan i över tio år.

– Sedan tillsattes en utredning 2018 och i december 2019 kom Rusreform – fra straff till hjelp, en norsk offentlig utredning på 416 sidor beställd av regeringen, där forskning är sammanställd från 20 länder. Framför allt Portugal har studerats. Rapporten visar tydligt att frågan om att straffa mer eller mindre inte har någon effekt alls på narkotikaanvändningen, säger han.

Vad tänker du kring Sveriges narktikapolitik?

– Sverige är konservativt och vill inte se en avkriminalisering men jag tror att Sverige kommer att påverkas av Norge och omvärlden, även om det kan ta tid, säger Arild Knutsen.

Faktaunderlag

Sveinung Rotevatn, vice partiledare för Venstre, säger att partiet under många år har kämpat för att göra Norges narkotikapolitik ”mer human”.

– Oavsett om det handlar om att ge miljarder till uppföljningen av drogmissbrukare, att tillåta substitutionsbehandling för tunga missbrukare eller injektionsrum som förhindrar överdosdödsfall. För oss var detta ett viktigt genombrott i regeringsförhandlingarna med bland andra -Høyre, säger han.

I Sverige är ett argument att avkriminalisering kan leda till ökat narkotikabruk, hur ser ni på det?

– Det ligger ett omfattande faktaunderlag bakom detta förslag. Väldigt lite tyder på att en avkriminalisering kommer att öka droganvändningen enligt de erfarenheter som finns i andra länder, till exempel Portugal. Vad vi däremot vet är att straff inte minskar droganvändningen i samhället. Tvärtom kan straff ibland skada mer, säger Sveinung Rotevatn.

Det tredje regeringspartiet Kristelig folkeparti deltog inte i pressträffen den 21 februari och gick samtidigt ut i Verdens gang med att partiet endast stödjer reformförslaget som en del av kompromiss med regeringen.

S: Vi står fast

Rusreformen har skapat debatt i Sverige. För drygt ett år sedan beslutade ett enigt socialutskott att regeringen bör utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken. Men dagen efter stängde socialminister Lena Hallengren (S) dörren till att utreda avkriminalisering.

Socialutskottet ville se ”en noll-vision när det gäller dödsfall som orsakas av narkotika”. Enligt EU:s senaste narkotikarapport från 2020 har Sverige högst narkotikadödlighet i EU.

Folkhälsomyndigheten, Sveriges kommuner och regioner och Svensk förening för beroendemedicin har förordat en utredning med avkriminalisering.

– Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget, sa Lena Hallengren till SVT nyheter 2020.

Kristina Nilsson (S), vice ordförande i socialutskottet, bekräftade till SVT nyheteratt narkotikalagstiftningen ska utvärderas men inte avkriminaliseras.

– Det finns många andra väsentliga delar vi kan titta på förutom det. Till exempel hur vård och behandling fungerar, uppgav hon den 11 februari 2021.

När Syre kontaktar henne hänvisar presstjänsten till tidigare uttalande och att regeringen följer utvecklingen i Norge men inte vill se en avkriminalisering i Sverige.

För och emot

Narkotikapolitiskt center, NPC, som står nära den svenska nykterhets-rörelsen, beskriver sig ha en human, restriktiv narkotikapolitik. I rapporten Avkriminalisering av narkotika (2020) framkommer slutsatserna att avkriminalisering i sig inte verkar sänka den narkotikarelaterade dödligheten och att en ”ambitiös satsning på vård och behandling sannolikt spelade en avgörande roll för positiva resultat i Portugal”.

Nätverket drar inte slutsatsen i medlemstidningen Accent att avkriminalisering leder till sänkt narkotikadödlighet och ”samma spretiga bild” gäller droganvändandet efter avkriminalisering i tio undersökta länder. I tre av länderna (Belgien, Tjeckien och Italien) rapporteras att en minskad andel av befolkningen använt narkotika under det senaste året jämfört med innan avkriminaliseringen. Från sex länder (Estland, Kroatien, Luxemburg, Slovenien, Spanien och Schweiz) rapporteras en ökning.

– Varje enskilt land har många faktorer som påverkar och det är svårt att greppa med en sån här enkät. Avkriminaliseringen är bara en faktor av många, säger Peter Moilanen, chef vid NPC till tidningen.

”Var helt tabu”

Anders Schröder, före detta riksdagsledamot för Miljöpartiet, arrangerade under sin tid i riksdagen seminariet Bortom repressiva åtgärder – alternativ för att motverka skador av narkotika, vilket rönte uppmärksamhet.

Han säger att Sveriges narkotikapolitik ”långsamt går i rätt riktning”.

– Från att skadereducering var helt tabu för 15 år sedan är i dag en del åtgärder, som sprututbyte och substitutionsbehandling, självklart. Men skepsis kvarstår mot andra åtgärder, som injektionsrum, och motståndet mot avkriminalisering är en kvarleva från den tiden.

Han lyfter fram att till 1980-talet växte antidrogorganisationer sig starka i Sverige och bidrog till införandet av kriminalisering av eget bruk, som gick igenom 1989.

– Socialdemokraterna var inledningsvis skeptiska till lagstiftning, och det fanns inte den konsensus för en lagstiftning som finns i dag, men sedan satte sig inställningen och i den båten sitter de kvar.

Kommer Sveriges politik att påverkas av Norges?

– Jag tror det. Eftersom norrmännen är så pass lika oss blir det svårt att säga att deras analys inte skulle ha bäring på den svenska situationen. Men Socialdemokraterna gillar inte att ändra sig, och vill och ser att de vinner väljare på att vara hårda mot knarket.

Han säger också att en utvärdering kan påverka.

– Det blir upp till de mindre partierna att det tillsätts en seriös utredning som kan titta på alla delar av narkotikapolitiken. Flera inom akademin har också sagt att de inte vill sätta sig i en riggad utredning så jag hoppas att det landar i en utredning där det finns frihet för att syna frågan, säger Anders Schröder.

Arild Knutsen (till höger) är ledare i Foreningen for human narkotikapolitikk och har själv kämpat med missbruksproblem i många år. Foto: Foreningen for human narkotikapolitikk

Ja till rusreform?

Men ännu är det norska förslaget inte helt i hamn. Enligt Arild Knutsen, Fore-ningen for human narkotikapolitikk, behövs stöd från något av de större partierna – det socialdemokratiska Arbetarpartiet, AP, eller högerpopulistiska Fremskrittspartiet, FRP – för att passera i parlamentet.

Tror du att reformen kommer att gå igenom i Stortinget?

– Ja, jag tror det. Det är inte frågan om vi får en rusreform eller inte, utan i så fall i vilken modell, säger han.

Han beskriver de två partierna som ”halvvägs på reformen”.

– Arbetarpartiet och Fremskrittspartiet har uttalat sig för att avkriminalisera för tunga missbrukare. Men FRP vill inte att det ska gälla alla. AP ska ta upp diskussionen på sina landsdagar i april och har nog inte bestämt sig än, säger Arild Knutsen.

Les artikkelen i Tidningen Syre her.

Nettavisen debatt 17. mars 2021: Rusreformen vil beskytte våre ungdommer bedre, skrevet av Thomas Kjøsnes i Foreningen for human narkotikapolitikk.

Hvorfor tenker man fortsatt at dagens lovverk stanser de som vil prøve illegale rusmidler? Det er en fascinerende gjenstridig antakelse, til og med blant enkelte av våre forskere.

Denne forestillingen består selv om man ikke ser økt bruk som følge av liberalisering og avkriminalisering andre steder.

Enkelte av de strengeste landene, slik som Frankrike, ligger høyest i bruk. Nesten alle land har sett betydelig økt bruk over tid, helt uavhengig av lovgivningen, inkludert svært strenge Norge.

Norge ligger faktisk i europatoppen i bruk av MDMA (ecstasy), metamfetamin og på tredjeplass i dødelige overdoser. Vi hører hele tiden at Norge ligger lavt i bruk. Det er altså feil. For å komme til den konklusjonen, må man konsentrere seg om ett eneste tall; nemlig tallet på innrømmet bruk av cannabis blant 10’endeklassinger. Et tall som ikke sier oss noe om straffepolitikkens effekt, men heller at mange barn har gode oppvekstvilkår i Norge. Når man ser selv forskere forelske seg i dette tallet, og ignorere alt annet, da forstår man at svikten er systemisk.

Etter legalisering av cannabis, som er å gå enda mye lenger i liberal retning enn vår rusreform, har man sett nedgang i bruk blant mindreårige i både Canada og USA. Det skal sies at det sees litt økning blant godt voksne der man har frislipp til markedskreftene og det er lov å reklamere for cannabis, men det er å gå i motsatt grøft: Vi vet at reklame og prisvirkemidler virker. Men det utgjør neppe et folkehelseproblem å få litt økning blant voksne.

Forbudet vil bestå etter reformen, og det blir en reaksjon i form av obligatorisk rådgivning, men vi skal kvitte oss med selve straffen. Det er ikke uvanlig. Straffeloven er bare en liten del av norske lover. Den delen som er så alvorlig at vi mener vi har rett til å skade lovbryteren. Rus har aldri hørt til der.

Hvorfor skal ikke rådgivning være tilstrekkelig med alt det vi vet om straffens manglende effekt - og erfaringer fra andre land? Er det virkelig slik at vi ikke kan fortelle våre barn hva de får lov til, uten at vi samtidig forteller dem hva som er straffen? Slik er det ikke hjemme hos oss ihvertfall.

Hvis man ønsker å prøve, men er redd for å bli tatt, vil man ikke da uansett klare å finne en anledning til å prøve hvor risikoen for å bli tatt er nesten null? Det har allerede vært et ritual for hver generasjon å begynne å drikke uten at foreldre skal finne det ut. Og i tillegg få tak i alkohol selv om ingen har lov å selge til mindreårige.

Særlig overfor unge som ikke har helt utviklet evne til risiko- og langsiktig tenkning, er trussel om prikk på rullebladet en ganske svak demning mot eksperimentering. Kanskje står vi heller i fare for å sende signaler om at disse stoffene er mer fantastiske enn de er, siden vi må straffe folk for å hindre at noen prøver og blir helt oppslukte av dem.

Unge går gjerne i krigen for landet sitt; noen kjører det doble av fartsgrensen på landeveien; de stuper fra en klippe fordi vennene gjør det; de inntar stoffer selv om de har hørt at de vil ende opp som «narkomane», og de gjør tilnærminger til det motsatte kjønn. Hvorfor skal en mulig men lite sannsynlig bot og prikk skremme dem mer enn en rådgivningssamtale eller mer enn selve stoffene?

Les hele artikkelen her.

Norsk Sykepleierforbund støtter rusreformen, og prinsippet om at rusbruk skal møtes med hjelp, ikke straff. Konsekvensene av bruk og misbruk av rusmidler er noe de fleste sykepleiere møter i jobben sin. Vi ser mange av skjebnene dette skaper. Det former også engasjementet vårt.
Rusreformen regjeringen nylig la frem for Stortinget har potensial til å flytte fokus fra straff til helsehjelp. Reformen legger til rette for at mennesker med rusavhengighet skal få helsehjelp heller en straff. Sammen med teamkoordinator for mottaksenheten i Drammen kommune Ole Martin Nordaunet og leder i Foreningen for human narkotikapolitikk Arild Knutsen, snakker Lill og Silje om mulighetene og utfordringene som ligger i regjeringens rusreform.

Hør episoden her.

Michelle Muren har vært rusavhengig i 17 år. Hun mener tiden er overmoden for reform. Foto: Margret Helland

NRK 14. mars 2021: Flere Ap-lag sier nei til rusreformen, skrevet av Mats Rønning.

Flere fylkeslag i Arbeiderpartiet har sagt nei til regjeringens rusreform i helgen. Nå vil Porsgrunn-ordfører Robin Kåss heller starte helt på nytt med en egen rødgrønn modell etter valget.

– Gjennom å avkriminalisere vil folk få et annet syn på rusavhengige. Vi er ikke de farlige, skitne og ekle kriminelle. Vi er syke mennesker som trenger hjelp, sier Michelle Muren, som har ruset seg i 17 år.

Hun har ingen tro på at avkriminalisering i seg selv vil før til at flere unge begynner med narkotika.

– Nei, jeg tror det blir helt motsatt. Jeg opplever at mange ungdommer kommer dypere inn i rusmiljøet på grunn av at det er kriminelt, at politiet jager dem og at de blir utstøtt. De fullfører ikke skolen, får bøter og havner i fengsel. Vi må prøve en ny vei, sier hun.

Lex Knutsen

NRK treffer Muren sammen med Arild Knutsen, som selv har mange år bak seg som rusavhengig. Nå leder han Foreningen for human narkotikapolitikk. Hans engasjement for avkriminalisering har vært så stort at helseminister Bent Høie (H) kalte lovforslaget «Lex Knutsen» da rusreformen ble presentert.

– Det blir ikke fritt fram med denne reformen. Politiet skal fortsatt kunne anholde brukere, ta beslag, og destruere stoffet. De som blir tatt må stille hos helse- og sosialfaglig personell, sier Knutsen.

– Jeg ber Arbeiderpartiet om endelig å få denne reformen i mål. Dette er en reform i Thorvald Stoltenbergs ånd, sier Knutsen.

Les hele artikkelen på NRK her.

Aftenposten 06. mars 2021: Arild Knutsen: – Jeg pleide å ha med hjemmelaget vin på barneskolen. Men narkotika? Aldri i verden, skrevet av Per Magnus Riseng. Foto: Paal Audestad.

Han gikk fra ett knivstikk til altfor mange sprøytestikk. Men i det siste har vinden blåst Arild Knutsens vei.

– Jeg savner rustrangen.

Arild Knutsen sitter foran 10.000 sprøyter.

– Den forventningsrusen. Dere kjenner dere sikkert igjen hvis dere har snust eller røykt eller drukket alkohol: «Åh, når jeg får den ølen i solen ...»

Sprøytene bak ham ligger nedpakket i pappesker, stablet i et hjørne av hovedkvarteret til Foreningen for human narkotikapolitikk (FHN), organisasjonen han startet i 2006 og har ledet siden. 

Noen år har vært harde. De siste ukene har vært ekstatiske. I februar presenterte regjeringen sin rusreform der den foreslår at bruk og besittelse av mindre mengder narkotika ikke lenger skal straffes.

– Det sier veldig mye om Norge som samfunn at vi går i den retningen og faktisk begynner å bli en spydspiss, sier Knutsen.

I 15 år har han og FHN kjempet for at rusmisbrukere skal få mer hjelp og mindre – og helst ingen – straff. Noen av årene har lederen selv vært på kjøret. De fleste, inkludert de fire siste, har han vært nykter.

– Det er veldig rart, men jeg fikk det plutselig godt igjen i livet, og da ...

Han knipser for å vise hvor raskt det gikk å slutte denne siste gangen, før han henter frem et av de vante budskapene, om hvordan det ikke er menneskene, men omstendighetene rundt som fører til avhengighet.

Bak ham henger prisen Årets Oslo-borger 2009. Ved siden av Årets navn 2009 og Presselosjens toleransepris i 2010. Da han mottok Amnesty-prisen og Fagrådets pris for Godt rusfaglig arbeid i 2014, var han ruset på valium og speed. Han har stått i TV-debatter «på full speed-nedtur» og håpet at han ikke skulle besvime.

Det føles fjernt i dag. Nå kjenner han bare lykkerus over resultatet av mange års arbeid.

– Jeg får lov til å oppleve en endring, en sprekk som bare brister seg større og større i en mur som før var totalt ugjennomtrengelig.

Byggingen av muren var i full sving 18. mars 1969 da Arild Knutsen ble født. På forsiden av VG den dagen advarte lederen for den svenske «krigen mot knarket» om at «Norge vil arve vårt narkotikaproblem». Noen måneder senere kom publikumssuksessen Himmel og helvete, en ikke altfor subtil film om to norske tenåringer som prøver hasj og ender med å prostituere seg og slenge seg i døden fra et dansk hotellvindu.

Dette var rusbakteppet Knutsen vokste opp med.

Med hjelp fra storesøsteren hadde han lært seg å lese og skrive da han var fem år. Han hadde mange venner, familie og skole i nærheten. Mye gikk på skinner.

Men så, da han var syv år, skilte foreldrene seg.

Hverdagen ble vanskelig. Knutsen minnes at han røykte sigaretter fra han var syv år gammel, og drakk fra tiårsalderen. Moren visste at det var noe galt.

– Men klarte ikke ta han for noe spesielt. Jeg var veldig årvåken på det. Da han og kameratene kom inn døra, så måtte de puste på meg først, sier Berit Rodian Pedersen.

Dop holdt han seg langt unna.

– Jeg pleide å ha med hjemmelaget vin på barneskolen. Men narkotika? Aldri i verden.

Thorvald Stoltenberg er en av de store, sier Knutsen. En av de mange andre som har bidratt til rusreformen, som forhåpentlig snart vedtas av Stortinget. 

Ett år har gått siden den tidligere rusmisbrukeren satt der i Wien med en norsk delegasjon, inkludert helseministeren, som presenterte den norske rusreformen for FNs narkotikakommisjon. Da Arild Knutsen takket sin meningsmotstander gjennom 20 år for å ha snudd, brøt salen ut i applaus. Bent Høie svarte med de nå smått berømte ordene «You had right, I had wrong.»

Møtet var en milepæl i Arild Knutsens mangeårige kamp. Reformen vil bli en klar seier. 

Kritikere frykter blant annet at den vil gjøre det enklere for ungdom å ruse seg. Knutsen ber dem lese Regjeringens utredning nøyere. Reformen er «en svært konservativ modell», sier han.

– Politiet skal stadig avdekke rusbruk, anholde, visitere, beslaglegge og destruere rusmidlene. Og pålegge møteplikt hos en rådgivende instans i kommunen. Det er strengt. Det er inngripende. Men da får man erstatte det som ikke virker, og det er straff.

Les hele portrettet av Arild Knutsen i Aftenposten her.

Klikk på bildet for å se debatten.

03. mars holdt Fagrådet - rusfeltets hovedorganisasjon høringskonferanse om regjeringens rusreform.

Sist på programmet sto politikerdebatten med

Arild Knutsen, leder i Foreningen for human narkotikapolitikk.

Pernille Huseby, generalsekretær i Actis.

Rina Mariann Hansen, sosialbyråd i Oslo Ap.

Stortingsrepresentant Kjersti Toppe, Senterpartiet.

Stortingsrepresentant Carl-Erik Grimstad, Venstre.

Stortingsrepresentant Sveinung Stensland, Høyre.

Debattleder: Jan Gunnar Skoftedalen.

Se debatten her. (YouTube)

UENIGE: Myrvoll sier rusreformen er skadelig for unge. De menneskeliv som hvert år er tapt i overdose har også vært unge. Voksne tungt rusavhengige har også vært unge, skriver organisasjonssekretær i FHN, Tonje Jevari, og Marino Jonassen i FHN Nord.

iHarstad 06. februar 2021: Ingen studier viser til at det er sammenheng mellom økt bruk og straffefritak, av Tonje Jevari og Marino Jonassen i FHN.

Yngve Myrvoll, politiinspektør i Troms politidistrikt skriver i et debattinnlegg i IHarstad 26.02.2021 at rusreformen er skadelig for ungdom og en gave til organiserte kriminelle. 

Den kommende rusreform vekker følelser og skaper engasjement i befolkningen, som på mange måter er et sunnhetstegn. Vi mennesker er konstruert slik at vi ofte ikke liker endringer veldig godt. Et samfunn krever endring for å utvikle seg, og endring krever endringsvilje. Det er imidlertid lett å bli opprørt når endringer kolliderer med egen oppfatning.

Men, skal man komme til en fornuftig og en rasjonell forståelse, bør denne være forsknings-, fag- og evidensbasert fremfor moralsk fundert synsing eller tro. Helseminister Bent Høie går foran som et forbilledlig eksempel ved å erkjenne at den ryggmargsrefleksen han tidligere har basert sin forståelse og politiske agenda overfor rusfeltet på, ikke har hold i annet enn synsing og feilslåtte, utdaterte oppfatninger. Lovverk og samfunnsendringer skal ha solide og faglige forankringer. Den foreslåtte rusreform fra regjeringen er nettopp det.

Blant uenighetene om kommende rusreform er oppfatningen av straff som hensiktsmessig reaksjonsform, og da særlig overfor unge. Særlig politiet, men også andre yrkesgrupper som arbeider med ungdom, tviholder på straff og ris både foran og bak speilet. Mange frykter at de fratas sine verktøy for å utføre jobben sin, og for at man blir stående maktesløs overfor ungdom som bruker illegale rusmidler hvis man ikke kan true med straff. Hvis straff, eller trussel om straff, er det viktigste verktøy man mener å ha, har man en temmelig slunken verktøykasse. Helse- og sosialfaglige tilnærmingsmåter underkjennes, til tross for at dette er en tilnærmingsmåte som kan dokumentere god effekt, i motsetning til strafferettslige.

Reformen begrenser ikke politiets mulighetsrom slik det fremkommer i Myrvolls innlegg. Politiet skal fortsatt avdekke besittelse av illegale rusmidler, beslaglegge og destruere, slik praksis er i dag, uansett mengde, også om det er til eget bruk. Mistenkes det salg, så skal saken straffeforfølges på samme måte som dagens praksis. Også om mengden er under de foreslåtte grenseverdier. Dette er svært lite liberalt, og det er lite som tyder på at dette kan utnyttes av hverken gjenger eller organiserte kriminelle. Innføring av en rusreform vil ikke påvirke tilgangen til rusmidler. Tilgang til illegale rusmidler foregår i et illegalt marked som ikke påvirkes av hvilken reaksjonsform brukere møtes med av samfunnet.

Det fremheves ofte fra både politi og ungdomsnære yrkesgrupper at man i dag benytter reaksjonsformer overfor ungdom som ikke direkte er strafferettslige, som et argument for at man skal la ordninger forbli slik de er i dag. Det nevnes eksempelvis samtaler og annen form for oppfølging. Samtaler og annen tilpasset oppfølging skal man så absolutt fortsette med. Det er også rusreformens hovedagenda. Ruskontrakter som ofte presenteres som frivillig og vellykket, er på ingen måte det, med unntak av for noen – de mest ressurssterke. Klarer du ikke å gjennomføre opplegget, så venter straffen. Det er de som trenger mest trenger hjelp som blir mest skadelidende. Igjen.

At norsk ungdom bruker mindre narkotika enn andre land er også et argument som benyttes som «bevis» på at dagens ordning fungerer. Det er nok dessverre ikke så enkelt. Det er riktig at bruk av cannabis er noe lavere blant norsk ungdom, men når det kommer til andre stoffer er vi mer på linje med andre europeiske land. Norsk ungdom er på topp når det kommer til bruk av metamfetamin. Ingen studier viser til at det er sammenheng mellom økt bruk og straffefritak, og heller ikke at straff virker forebyggende for rusmiddelbruk. Holdningsskapende arbeid og kunnskap er et bedre utgangspunkt for å kunne ta gode valg. Det gjelder også for unge og bruk av rusmidler.

Vi leser i innlegget at Politiet ikke har noe ønske om å bruke ressurser på brukere som trenger hjelp og behandling. Det har vi tillit til at mange innen etaten ikke ønsker, selv om vi stadig mottar henvendelse om bøtelegging mm av også mindre mengder narkotika fra personer med store rusproblemer og kjent avhengighet. Dette er rett nok en trend med en svak nedadgående kurve i de største byer, men en praksis som så absolutt fortsatt foregår over hele landet. Noen politidistrikt verre enn andre. Straff skal stå i samsvar med handlingen som straffes. Straff er ment som et tilsiktet onde. Hvordan forsvarer man at man med rett og hensikt skal gjøre vondt mennesker som ruser seg? Det er uforståelig.

Politiinspektøren viser videre til uenighet i at politiets inngripen skal kunne føre til stigmatisering og være ødeleggende for ungdoms fremtid. Å være stemplet som kriminell er ganske stigmatiserende, og det å frarøves muligheter til yrkesretninger i fremtiden kan være ødeleggende. Mange samfunnstopper, politikere, statsministere og verdens presidenter kan være glade for at de gikk under radaren for lovens lange arm, og fikk muligheten til å utøve og virke i sine fremstående posisjoner.

Tidlig inngripen og forebyggende arbeid skal med rusreformen fortsatt prioriteres som politiets oppgaver. Selv om konsekvensen, under gitte grenseverdier, er straffefri, så er den ikke reaksjonsfri. Ansvaret for reaksjonen gis profesjonelle sosialfaglige kompetente fagpersoner som kan tilby tilpasset oppfølging. Med tillit og gjensidig respekt. Grensesetting kan utføres uten straffetrusler. Det er lenge siden vi sluttet å slå barn som et ledd i barneoppdragelsen. Politiinspektøren skriver at mange takker i voksen alder politiet og hjelpeapparatets for trygg inngripen i en kaotisk periode av livet. Det vil mange voksne gjøre også i framtiden, selv om de har blitt møtt med en sivilrettslig reaksjon i stedet for en strafferettslig. At unge blir sett, ivaretatt og respektert er fortsatt nøkkelen. 

FHN er en brukerorganisasjon på rusfeltet, og er i kontakt med brukere, tidligere brukere, og pårørende. Vi mottar stadig henvendelser fra fortvilte foreldre til ungdom som er i fare for å utvikle et problematisk rusbruk, men som unnlater å kontakte både politi og hjelpeapparatet i frykt for nettopp konsekvensene av straff og ruskontrakter - som på sikt kan forverre situasjonen.

Les artikkelen i iHarstad her.

crossmenu